Hållbar utveckling med Hurva.nu

  Meny

• AktuelltFöretag i HurvaHurva IFBynära HistoriaByföreningenKonstProjekt historikHållbar utvecklingKontakt

Energikvalitet och nettoenergi – reg Energinetto

Koncentrerade högkvalitativa energikällor som bensin, dieselolja och elektricitet         kräver mycket arbete för att bildas. De fossila energislagen, koncentrerade             och processade under flera miljoner år av obetalt arbete utfört av processer         i geobiosfären, utgör idag energibasen för det moderna samhället. När man         beräknar och värderar bidragen av både det obetalda arbetet från naturen             och det betalda arbetet från människor på en gemensam bas (metoden                 kallas emergianalys, se Odum, 1996), så kan vi se att kvoten obetalt arbete             till betalt arbete för olja, kol, gas, och uranium ligger mellan 3 till 14                         (historiskt ända upp mot 100).

Det betyder att för varje enhet av arbete som samhället använder för att erhålla och leverera energi av en given icke-förnybar energikälla, så är bidraget från geobiosfären 3 till 14 enheter större.

Dessa energikällor med stort netto kan därför fungera till att driva andra av samhället organiserade processer. Nettot överskrider flera gånger den gjorda förbrukningen av arbete som åtgått till
sökande, extraktion, förädling och leverans.

Nya former av energi ger nya möjligheter

Dagens ökade medvetande om miljöpåverkan och resursuttömning leder samhällena till att börja använda mindre koncentrerade energiformer. Avsikten är att de ska vara förnybara och mindre miljöbelastande.

Biomassa från jord- och skogsbruket ses då som en sådan energiresurs.
Tanken är att dessa former av energi ska kunna ersätta koncentrerade fossila energiformer. Det kan vara spannmål, oljeväxter, energiskog, skogsavfall och snabbväxande gräs.
Nu är det emellertid så att naturen tillhandahåller bara med gratisarbete för formeringen av dessa energiformer under en kortare tidsperiod (0,5-70 år).

Varje av dessa energiformer kräver att människor, maskiner och andra ändamålsenliga insatser och medel blir anställda och använda för att göra resten av nödvändigt arbete; det vill säga uppgradera och koncentrera dessa drivmedelsresurser till en ekonomiskt användbar form, en form som samhället har blivit van med.

Det innebär att kvoten det ”fria” obetalda arbetet till det betalda arbetet är som högst 3 för äldre skog, till så lite som 1,1 för etanol från spannmål.
Den ”fria” obetalda arbetsinsatsen från geobiosfären är mycket lägre än från de fossila bränslena.
Förmågan att driva andra processer i samhället som vård och omsorg, utbildning handel och rekreation blir mindre eller inte alls möjlig. Därför ska vi inte alls förvänta oss att energi från biomassa ska kunna ge oss samma grad av samhälleligt understöd som de fossila drivmedlen förrän de fossila drivmedlena blir avsevärt mer svåra att extrahera och eller att priset stiger till en nivå så att nettot minskar för de konsumerande länderna.

Tabell 1.

Kvoten obetalt arbete till betalt arbete (EYR), totala arbetsinsatsen på gemensam energibas per producerad Joule av produkt (Transformitet, sej/J) och procentuell andel av det totala arbetet som är lokalt förnybart för några skogsprodukter, jordbruksprodukter drivmedel, elektricitet och biobränslen.

Transformitet Förnybar

Notering Produkt                 EYR             (Sej/J)             (%)             Referens

Ved
V1 Skog, brukad                   2,73            6,50E+03        63          (Doherty et al., 2002)
V2 Salixodling                      1,32             6,60E+03        24         (Doherty et al., 2002)
V3 Skog, nat. föryngring     3,58             1,06E+04        72         (Doherty et al., 2002)

Grovfoder
G1 Hö, Sverige 1927           2,01             1,36E+04      50  (Rydberg & Jansén, 2002)
G2 Tagasaste, buske           2,74             1,28E+05       3   (Lefroy & Rydberg, 2003)

Spannmål
S1 Havre, Sverige 1927     1,27               4,47E+04       22 (Rydberg & Jansén, 2002)
S2 Majs                                1,36               5,30E+04       25 (Ulgiati & Brown, 1998)
S3 Soja                                 1,74                5,60E+04       14 (Ivarsson, 2002)
S4 Majs                                1,31                1,13E+05       24 (King et al., 1995)
S5 Solros                              1,71               1,20E+05        12 (Ivarsson, 2002)
S6 Korn                                1,43                2,10E+05        9 (Ivarsson, 2002)
S7 Havre                              1,77               2,60E+05         13 (Ivarsson, 2002)

Fossila bränslen
F1 Råolja                             14,86             5,30E+04         0 (Ulgiati & Brown, 1998)
F2 Naturgas (via pipeline) 7,11               5,88E+04         0 (Doherty et al., 2002)

Elektricitet
E1 Vind (2,5 MW)             7,44                 6,21E+04         87 (Brown & Ulgiati, 2002)
E2 Vatten (85MW)           7,65                 6,23E+04         69 (Brown & Ulgiati, 2002)
E3 Geotermisk (20MW)   4,82                 1,47E+05         70 (Brown & Ulgiati, 2002)
E4 Kol (1280 MW)             5,48                 1,71E+05         9 (Brown & Ulgiati, 2002)
E5 Olja (1280 MW)           4,21                 2,00E+05          7 (Brown & Ulgiati, 2002)

Animalier
A1 Nöt, betesdrift             1,71                 3,38E+05         41 (Brandt-Williams, 2001)
A2 Gris, ekologisk             1,13                 4,80E+05         11 (Andresen et al., 2000)
A3 Gris, konventionell     1,04                 5,80E+05         4 (Andresen et al., 2000)
A4 Fisk, odlad                    1,33                 6,46E+05         24 (Ortega et al., 2001)

Biobränslen

B1 Etanol, majs                 1,08                 1,76E+05         5 (Ulgiati, 2001)
B2 Etanol, sockerbeta     1,15                 1,63E+05         12 (Ulgiati & Brown, 1998)
B3 Etanol, sockerrör        1,21                 2,00E+05          11 (Lanzotti et al., 2001)

Figur 1. Energidiagram som visar översiktligt det obetalda arbetet från geobiosfärens och det betalda arbetet via samhället vid genererandet av olika former av drivmedel eller energislag.

Några definitioner

Utan att gå in på de omfattande teoretiska grunderna som ligger till stöd för emergiberäkningarkan vi med hjälp av figur 1 beskriva vad som är beaktat i beräkningarna av de parametrar som presenteras för de olika produkterna i tabell 1. Vi behöver först definiera vad emergi är Emergi är mängden energi av en form som direkt och indirekt behövs för att understödja ett givet flöde eller lager av energi eller material av en annan form. Detta innebär att emergi uttrycker allt bakomliggande arbete – även det indirekta. Indirekt arbete är arbete som tillförts av naturen, dvs. både från biologiska och geologiska processer. Transformiteten är kvoten mellan emergin som behövs för producerandet av flödet eller lagret och den aktuella energin i flödet eller lagret.

Med andra ord, transformiteten mäter insatserna av emergi per enhet produkt som genererats. Vanligen uttrycks emergi i solemergijoules. Varav följer att transformiteten för en vara eller tjänst är lika med (R + N + P + S)/Joule i varan eller tjänsten. R, N, P och S ska då vara uttryckta i solemergijoule (sej). R står för använd förnybar energi, N för använd icke förnybar energi, P för inköpta resurser och S för tillfört direkt och indirekt arbete. Uttrycket blir då (sej/J). Vitsen med detta är bland annat att vi nu kan förstå hur stor andel av geobiosfärens processer som krävs för våra aktiviteter.

Vad blir det för tillskott?
Det andra måttet som är presenterat i Tabell 1 är EYR. Det betyder ”Emergi Yield Ratio” och är ett mått på förmågan av en process att exploatera och generera användbara lokala resurser genom att investera redan tillgängliga resurser. EYR beräknas så här om vi använder parametrarna i figur 1. EYR = (R+N+P+S)/(P+S) Det tillhandahåller ett mått på beslaget av obetalda lokala resurser orsakade av en aktivitet till exempel jordbruket. Man kan avläsa det som ett potentiellt tillskott till ekonomin som är genererad av investeringen av redan tillgängliga användbara resurser. Det allra lägsta värde som EYR kan ha är ett. Ett lågt värde indikerar att investeringen inte ger utrymme för andra aktiviteter. Primära energikällor (råolja, kol, naturgas och uran) visar vanligen EYR på fem eller mer. De kan med andra ord skördas med en liten insats från det ekonomiska systemet i relation till vad de ger.

Förnybar andel
Det tredje måttet som finns med i Tabell 1 är Procent förnybar emergi. Det är den lokalt förnybara delen av nödvändigt arbete uttryckt i emergi dividerat med den totala mängden arbete som är nödvändig för produkten. Förnybar % = (R)/ (R+N+P+S). I det långa loppet är det bara processer med ett högt värde som är uthålliga.

Några slutsatser
Ofördelaktiga energikvoter (energi ut/energi in) för biobränslen är inte ovanliga när noggranna beräkningar genomförs och de större skalorna tas med i beräkningarna.

Det betyder att biobränslen inte kan betraktas som en energikälla för samhället.
Det totala arbetet som behövs för biobränslen uttryckt som transformiteten ligger mellan 1-3 E5 sej/J, medan transformiteten för fossila bränslen ligger mellan 4-7 E4 sej/J. Slutsatserna av detta är att framställandet av biobränslen uppvisar en lägre grad av effektivitet än geobiosfärens framställning av fossila bränslen.

Vidare är EYR lägre för biobränslena än de är för de olika grödorna som odlas i jordbruket.

Vilket betyder att grödorna har större kapacitet att stimulera ekonomi än de processade biobränslena. Det skulle med andra ord vara bättre att använda de fossila bränslena direkt än att använda dem för att odla biobränslen.

Vidare kännetecknas biobränslena av en låg andel förnybar energi för sitt bildande. I kombination med en högre transformitet betyder det att den icke-förnybara mängden arbete som behövs till biobränslena är större än vad de är för de fossila bränslena.
Detta trots att de många gånger presenteras som förnybara bränslen.