Hållbar utveckling med Hurva.nu

  Meny

• AktuelltFöretag i HurvaHurva IFBynära HistoriaByföreningenKonstProjekt historikHållbar utvecklingKontakt

Kärnkraft Kärnavfall mm

Gruvdrift är en av de mest förödande aktiviteter som människan utsätter Moder Jord för, och värst av dem alla är nog uranbrytningen.
Gruvindustrin förser vårt samhälle med mineraler som används för att fylla grundläggande behov, men är en högriskbransch förknippad med stora hälso- säkerhets- och miljörisker samt kränkning av mänskliga rättigheter. Det finns många exempel på negativ miljöpåverkan av gruvor, både p g a brister i rutinerna och p g a olyckor. 1)

En kärnkraftsreaktor behöver ca 25 ton uran per år. Brytningen av dessa 25 ton skapar ca 500 000 ton bergavfall och mer än 100 000 ton anrikat avfall som alstrar strålning i tusentals år. Av uranet i malmen kan 75-90% tillvaratas. En reaktor skapar dessutom ca 144 ton fast avfall och ca 1 343 m3 flytande avfall årligen.
Idag finns ca 440 reaktorer i ca 30 länder. Uran bryts i ca 20 länder och förgiftat vatten runt uranbrytning och -anrikning är dokumenterat på många ställen. (MAP 2006) (TAB 2008) (BRYT.LÄNDER) (COMPANIES)

Pågående kärnkraftsverksamhet producerar ca 300 000 000 ton fast radioaktivt avfall i olika farlighetsgrader årligen och hur mycket radioaktivt vatten som skapas vid brytning, anrikning och användande behöver sammanställas liksom vart det rinner och vad det orsakar.
Handeln med uran verkar halvskum - av förklarliga skäl. Reglerna för brytning är olika i olika länder. Sverige skulle nog inte ha råd att bryta uran med rådande miljölagar även om det finns en viss osäkerhet kring om vi kan tvingas av Europeiska atomenergigemenskapsfördraget, som antogs samtidigt med Romfördraget, som upprättade EEG 1957. Sverige har inget officiellt undantag från Euratomfördraget. Därmed finns inga juridiskt hållbara regler som förhindrar EU att i ett krisläge tvinga Sverige att leverera uran till ESA. 5)
Här vill jag samla insikt för att skapa en en saklig och tydlig bild av vad vi orsakar som ett barn kan förstå. Vänligen hjälp mig med fakta.
John Lepic (john.lepic@yahoo.com)

Ringhals kärnkraftverk 

Ringhals 1 (kokvattenreaktor,         860 MW, driftstart 1976) 
Ringhals 2 (tryckvattenreaktor,      870 MW, driftstart 1975) 
Ringhals 3 (tryckvattenreaktor,         >1000 MW, driftstart 1981) 
Ringhals 4 (tryckvattenreaktor,         c:a 1000 MW, driftstart 1983) 

Oskarshamns kärnkraftverk

Oskarshamn 1 (kokvattenreaktor,       500 MW, driftstart 1972) 
Oskarshamn 2 (kokvattenreaktor,       630 MW, driftstart 1975) 
Oskarshamn 3 (kokvattenreaktor,      1200 MW, driftstart 1985, 1450 MW efter e+ 2009)

Forsmarks kärnkraftverk 

Forsmark 1 (kokvattenreaktor,         1018 MW, driftstart 1980) 
Forsmark 2 (kokvattenreaktor,         1028 MW, driftstart 1981) 
Forsmark 3 (kokvattenreaktor,         1230 MW, driftstart 1985)