Meny |
Att leva på lån och ändå anse sig skuldfri! Av Eric von Gertten www.hurva.nu
Det gäller resurser och hållbar utveckling! I Sveriges positiva utsläppsredovisning för CO2 finns inte importen av varor med. Utvecklingen är istället negativ med importen inräknad. Vår överkonsumtion är ett lån av våra barnbarn. Sveriges utsläpp av CO2 utgör ca 0,4% av globala utsläpp. (utan att räkna importen). Inom Sverige svarar trafiken för 40 % av landets CO2-utsläpp. Sverige har också räknat sig tillgodo att vår biobränsleeldning är CO2-neutra vilket är fel åtminstone i ett kortsiktigt perspektiv. Det tar ca 70 år innan det är åter i skogen. Det är ju att låna av barnbarnen. Eldningen med biobränslen är främst en affärsverksamhet understödd av el-certifikat. Enligt grundläggande EU-tänkande innebär det minskad import av olja till Eu. Biobränsleeldning gynnas av bidrag och skattelättnader bra för handelsbalans och prisnivån i Sverige. Men det finns problem med miljöstörande transporter och en förstorad transportapparat. De ökar vår sårbarhet genom att det nu sker med oljebaserade drivmedel. Förbrukningen av dieselolja är stor – insamling i skog – flisningsmaskinmotor - transport från skog, transport inom värmeverk – arbetsresor. Det användes dessutom regelmässigt eldningsolja när belastningen är hög eller när belastningen är så låg att eldning med våta bränslen blir svår. Dieseloljan som användes har skattelättnad och ingen energiskatt utgår på värme från biobränslen – det ger ett hål i inkomstflödet till statskassan. Kraftvärmeverket oljeberoende är en akilleshäl. Transporterna är betydande och biltrafiken är Sveriges mest svårlösta klimatproblem. Dessutom kräver våta bränslen mer el i värmeproduktionen. Skogsflis kräver 100 lastbilslaster för att ge lika mycket energi som 40 laster träpellets. Man transporterar vatten! Transportsträckan kan vara 10 mil dvs 20 mils bilkörning/last En
annan resurs är arbetskraft. KVV Örtofta ett stort kraftvärmeverk
sysselsätter 50
man med arbetsresor 2 mil/dag. Entreprenadmaskiner
i form av frontlastare arbetar dygnet runt med att hämta flis från
högarna. Det påstås att vi kan få brist på arbetskraft – frigör resurser- genom eldning med pellets som kräver en bråkdel av arbetsinsatsen – lätt att automatisera – lägre investering. Mindre transportbehov. Eldning, motordrift och transporter ger partiklar och kväveoxider med negativa verkningar. All bilkörning ger utsläpp av partiklar från motor och vägdamm genom slitage av däck och vägbana. Enl IVL-rapport 2016 ger däckslitage störst bidrag till partiklar i hav och sjöar. KOL är en sjukdom som kan vara en följd av partiklar vi inandas en kostnad för samhället. Partiklar från eldning och fordon smutsar isberg, jöklar och lungor, som alla får kortare livslängd! Kvävenedfallet försurar vilket tär på isberg och jöklar. Kalkning av åkrar och skog. Det finns “stränga krav” på begränsning av partikelutsläpp, men de räknas efter vikt. Vikten påverkas i ringa grad av mängden partiklar. Varje utsläppt m3 förbränningsluft kan innehålla några miljoner partiklar utan att ge problem med gränsvärdeskravet. Det finns en global temperaturökning. Det finns också ett politiskt och ekonomiskt spel kring denna. Med detta spel etableras sanningar understött av journalister. Vi
vet att isberg och glaciärer minskar och det blir allt mer öppet
hav vid nordpolen. Det
går dock i snabbare takt än uppvärmningen relaterad till CO2 –
varför? Det finns säkert data på hur stora reflekterande ytor vi haft resp hur dessa minskar dvs att med rimligt svår matematik kan man beräkna värmeökningen. Utstrålningen är mindre från ljusa än från mörka ytor. Moln hindrar utstrålning och vatten- ånga är en växthusgas. Med ökad temp ökar vatteninnehållet i luften som ånga. Har vi mer regnmoln nu än tidigare? Regndroppen är en kondensering av ånga kring en partikel. Skogen verkar kylande genom det stora vatteninnehållet. I sydamerika tillämpas svedjebruk i ett område där borttagande av skogen givit en katastrofal lokal förändring av klimatet. Vägval
= sök resurssnåla alternativ Utnyttja sol och vind. – minska sårbarhet- skapa närhet- Återetablera sågverk och massafabriker i inlandet dvs nära skogen och alla skall generera el och optimera energianvändningen. Använd elen mera för att skapa energisnåla lösningar. Bedöm nu! Är storskalig eldning med biobränsle bra för miljön? för hälsan? För sårbarheten? För samhällsekonomin? För handelsbalansen? Jag påstår! Det är ett lån av våra barnbarn att elda med det som kan användas bättre tex som motorbränsle! Det är ett lån av våra barnbarn att fortsätta med vår höga energianvändning. Jag påstår vidare att de negativa följderna av GROT-eldning är vida större än fördelarna.
|